Bilder av smuts




Närbilder av smuts


Jag skulle återkomma till boken "Satans skit" av Malin Haawind. Min avsikt är inte att skriva en bokrecension och bedöma bokens literära värde, dess kvalitéer och eventuella tillkortakommanden.  Den ambitionen har jag inte. 

Jag upptäckte boken av en slump och blev nyfiken. Vem vid sina sinnens fulla bruk väljer att skriva om ett sådant ämne? 

Malin, som är journalist och etnograf i grunden utforskar temat utförligt. Det visar sig vara tämligen komplext. Hon tacklar uppgiften på ett kontrollerat sätt. Hon viker inte undan för diverse tabun men trampar inte heller i klaveret. 

Boken är uppdelad i två delar- den första handlar om kroppen och personlig hygien, den andra om hemmet och dammråttorna, läser jag i inledningen. Men det finns många fler vinklar som presenteras och belyser smuts, äckel, oreda och obehag. Det handlar inte enbart om hygien men också om personliga förväntningar och sociala konventioner. Frågor ställs och besvaras. Varför ansågs det olämpligt att Sveriges befolkning skulle tvätta sig? Och varför ändrade man den uppfattningen först efter hundra år? Både smutsiga rika och skrubbade fattiga ingår i berättelsen.

"För att förstå hur vår bild av det förflutna formas, måste vi ju också känna mot vilken bakgrund den växer fram." (Den Kultiverade människan, Jonas Frykman och Orvar Löfgren)

Med hjälp av citat som denna delas texten upp i kortare stycken. Både citaten och Malins text manar till eftertanke. När jag läser behöver jag stanna upp och reflektera. Min hjärna vill helst städa bort allting genom att så fort som möjligt glömma detaljer i texten. Jag tvingar mig att läsa om och läsa vidare. 

Malin Haawinds sätt att skriva inger förtroende. Jag väljer att lita på henne och röjer vidare igenom bokens alla vrån. Smuts och konst, samt litterär städning avhandlas. Kvinnans plats i hemmet får sitt utrymme och gränsen mellan det allmänna och det privata dras flera gånger. Vi alla vet hur äckel känns men helst talar vi inte om det.

Boken "Satans skit" tar mig på en oplanerad mental utflykt. Den utmanar och får mig att fundera lite extra. 

Läs den, det kan vara mödan värt. Liksom städningen.






Boken: Satans skit

Författare: Malin Haawind

Bokförlag: Atlas

År: 2019

ISBN: 978-91-7389-647-o


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Att se det viktiga

  Att se det viktiga "Om du skriver det du har upplevt och hur du reagerar på det så skriver du en krönika. Det är en av de roligaste, mest lärorika och mest kreativa textformerna att skriva." Det låter käckt men min hjärna levererar inga användbara idéer eller åsikter för tillfället. Kanske  i morgon, tänker jag. Men dagarna går och ingenting känns speciellt angeläget eller lockande. Om jag ska vara helt ärlig är jag lite trött på det eviga tyckande om allt möjligt. Igår försvann min internetuppkoppling. Modemets röda lampa lyste rött hela dagen. Det uppstod en tomhet. En paus, ett vacuum. Jag kände mig verkligen bortkopplad. Det blev tydligt hur mina vanor förändrades under åren med internet utan att jag märkte det. Nåväl, det är vad det är. Istället för att stirra på skärmen hann jag läsa en fjärdedel av en bok som låg på bordet i flera veckor. Satans skit av Malin Haawind. Läsvärd. Får jag lov att återkomma till den en annan gång? Idag tittar solen fram. Jag tar på mina t...
Läs mer

Pax vobiscum

Dagarna går fort Det händer mycket eller lite  Men oavsett vad Så hinner man inte hälften. Vart är du på väg? frågar jag den som hastar förbi  Till graven, är det korta svaret. Varför har du så bråttom då? undrar jag För att hinna med så mycket som möjligt! så klart Än sen då? Vad spelar det för roll i graven? Nothing makes sense, konstaterar hjärnan Det har det aldrig gjort, säger jag Vad ska vi göra? frågar hjärnan Nothing and everything, svarar jag Som vanligt, muttrar hjärnan Men saken är den att Ingenting och ingen spelar den enda rollen.
Läs mer