En dag i taget....

Närbilder av smuts Jag skulle återkomma till boken "Satans skit" av Malin Haawind. Min avsikt är inte att skriva en bokrecension och bedöma bokens literära värde, dess kvalitéer och eventuella tillkortakommanden.  Den ambitionen har jag inte.  Jag upptäckte boken av en slump och blev nyfiken. Vem vid sina sinnens fulla bruk väljer att skriva om ett sådant ämne?  Malin, som är journalist och etnograf i grunden utforskar temat utförligt. Det visar sig vara tämligen komplext. Hon tacklar uppgiften på ett kontrollerat sätt. Hon viker inte undan för diverse tabun men trampar inte heller i klaveret.  Boken är uppdelad i två delar- den första handlar om kroppen och personlig hygien, den andra om hemmet och dammråttorna, läser jag i inledningen. Men det finns många fler vinklar som presenteras och belyser smuts, äckel, oreda och obehag. Det handlar inte enbart om hygien men också om personliga förväntningar och sociala konventioner. Frågor ställs och besvaras. Varför ansågs ...

  Att se det viktiga "Om du skriver det du har upplevt och hur du reagerar på det så skriver du en krönika. Det är en av de roligaste, mest lärorika och mest kreativa textformerna att skriva." Det låter käckt men min hjärna levererar inga användbara idéer eller åsikter för tillfället. Kanske  i morgon, tänker jag. Men dagarna går och ingenting känns speciellt angeläget eller lockande. Om jag ska vara helt ärlig är jag lite trött på det eviga tyckande om allt möjligt. Igår försvann min internetuppkoppling. Modemets röda lampa lyste rött hela dagen. Det uppstod en tomhet. En paus, ett vacuum. Jag kände mig verkligen bortkopplad. Det blev tydligt hur mina vanor förändrades under åren med internet utan att jag märkte det. Nåväl, det är vad det är. Istället för att stirra på skärmen hann jag läsa en fjärdedel av en bok som låg på bordet i flera veckor. Satans skit av Malin Haawind. Läsvärd. Får jag lov att återkomma till den en annan gång? Idag tittar solen fram. Jag tar på mina t...